Arbetsvilja

Det är nästan imponerande hur en veckas "semester" kan sänka ens arbetsvilja så starkt. Jag får nästan ångest bara jag tänker på att jag ska ta mig till jobbet. Och vissa dagar går timmarna så fruktansvärt långsamt. Det enda jag tänker är 9 timmar, utan mat, utan rast, med två skrikiga barn som kämpar med att göra allt så jävligt för mig som möjligt. Det är dagar jag önskar jag fick låsa in mig i deras toalett, lägga mig på golvet och bara gråta, alternativt reagera likadant. Men det kan jag inte. Jag är vuxen, jag ska reagera lugnt, rationellt och inte ta åt mig. Å andra sidan, vissa dagar går tiden ovanligt snabbt, barnen är söta och snälla, alternativt inte ens hemma och jag kan njuta av att slippa vara hemma och tvingas ta itu med ångesten som finns här, vilket är städa, diska, laga mat och egentligen plugga.

Jag skäms över mig själv, jag har knappt tittat i böckerna, jag orkar inte ens skriva in det nya schemat. Jag gör ingenting känns det som.

Snurrigt inlägg.

02.08

Just nu är klockan 02.08, jag håller på att tvätta, eller rättare sagt, jag håller på att torka min tvätt. Som alla vet tar ju det en hel natt. Mina lajvkläder lär aldrig bli rena :P Men de ska ju vara lite halvskabbiga, det är ju den stora charmen med det.

Igår (detta kommer ju postas en tisdag, vilket gör "igår", till måndag), upptäckte jag att jag fått bostadsbidrag, 800 kr i månaden + 3 månader retroaktivt. Detta innebar att jag kunde cykla och handla mat, vilket jag gjorde. Jag bokade en tvättid och gick sedan ut till cykeln. Vid cyklarna stod en kille och pumpade däcken på sin cykel. Vi hälsade artigt och han frågade mig om det alltid var så lugnt och dött här, jag svarade naturligtvis att så inte var fallet men alla tyckts ha åkt hem nu. Samtalet avslutades med att vi bytte nummer och jag troligtvis fått en colombiansk vän ^^. Ibland får man vänner på de mest lustiga sätt :D (Och det är bra för mig att prata engelska :P)

I söndags kom jag hem från lajvet, som var massa roligt, nu är jag extremt lajvkåt igen och går och längtar efter att få åka på mer lajv. Hittat två till som jag verkligen, verkligen vill åka på. Ska se om jag hittar någon som vill följa med.

Nu ska jag hämta tvätten och sen lägga mig. Ställde av okänd anledning upp att börja jobba redan klockan 12 imorgon. Gur ti pagog, helt klart.

För ett tag sedan såg jag filmen Peaceable Kingdom, som handlar om djurindustrin. Det var naturligtvis en film med sorglig musik, bilder på plågade djur, gråtande män, djurrättsaktivister som berättade söta historier om de djur de räddat och allt annat. Det som gjorde den bättre än de flesta andra "varför gör ni så här mot djuren?"-filmer var att den inte var så dömmande. Det var inte så mycket "bli vegan, det är det enda rätta" utan mer "tänk på vad det är ni köper". Sen var den ju vinklad som fan men vad förväntar man sig? Det hemska i filmen är hur djuren behandlas på vissa slakterier och djurindustrier (för de säger inte så mycket om farmar, utan den handlar om den extremt storskaliga produktionen där man har över tio tusen djur), naturligtvis kan man inte hantera ett djur som aldrig träffat en människa och man kan tycka att vem som helst borde inse att man inte drar ett levade djur i benet ner på marken från en lastbil bara för att den inte orkar gå själv. Det som fick mig att rysa mest var bilderna på näbbtrimmningen och behandlingen av kycklingarna (speciellt tupparna). Men jag blev varken mer eller mindre vegetarian av att se den.

Annars händer inte så mycket, lajvet närmar sig med stormsteg och jag är inne i en förnekelseperiod där jag inte gör ett dugg. Jag jobbar mest, som vanligt. Och har sjukt tråkigt för det finns INGEN att leka med. Eller fanns, nu är Pernilla tillbaka i Uppsala men tyvärr slutar hon när jag fortfarande jobbar. På torsdag får jag i alla fall träffa Lisa som jag inte sett på en hel månad! Klad jag ^^

Hur varmt är det egentligen?

Igår hade jag nästan lite flyt, jag cyklade till centralstationen i Uppsala för att ta Upptåget till Upplands Väsby, där upptäcker jag att jag tänkt fel, det fick 13.43 och inte 13.53, så jag fick snällt vänta på tåget som gick 14.13, men det gjorde inget, för just det tåget valde biljettkontrollanten at inte kolla passagerarna, vilket slutade med att jag tog mig ända till Tumba, utan att betala ett enda öre. I Tumba sydde jag lite lajvkläder, till klockan fem på morgonen :P

Idag, när jag kommit hem från Tumba och duschat, vattnade jag alla kompisblommor och upptäckte en rätt rolig sak: Jossans termometer sa att det var 27,8 grader ute (i solen, känns troligt) och att det regnade. Lisas sa att det var 26 grader i skuggan (vilket kändes rätt troligt) och Karros sa att det var 49,5 grader vilket det kändes som!

Sen cyklade jag till Arken, vilket tog lite längre tid än jag räknat med för att mitt lokalsinne missbedömde lite, där mötte jag Emma och vi sprang runt i second hand-butiker för att leta lajvgrejer. Jag hittade en ful väska i läder jag ska sprätta upp och lappa mina byxor med :P Vi åt sedan glass nere vid ån och pratade en lååång stund, innan jag knatade iväg till Willys vid Hjalmar Brantingsgatan, cyklade hem Pers cykel till Arken, bytte till min egen och cyklade hem :P

Fick min korsett idag, lite för stor men jag ska ju ha kläder under så det blir nog bra ^^

Tindra

Idag kom min söta lilla Creative Zen Stone, en rosa filur som Benjamin döpte till Tindra för att den var tjejig :P Så här ser hon ut (fast lite mer blekrosa):

Tyvärr kom hon efter att jag cyklat och vattnat först Lisas blommor (genom att ta vägen bakom syltan då Ultuna är avstängt mellan Ultuna Södra och Veterinärvägen), sedan Karros blommor för att cykla tillbaka och vattna Jossans blommor och Evas blommor och sen köpa kaninpellets, ärtplattor och ett hjul till Chmurka (ingen sömn i natt!).

Inte nog med det har jag räknat klart alla foderstater (förhoppningsvis har jag gjort rätt), cyklat till katthemmet och tillbaka för att hämta jourhemsavtal och skrivit jourhemsavtal, tvättat och gjort en paj.

Slutligen ska ambitiösa jag gå coh duscha, efter att jag skrivit ner drömmen jag hade i natt.

Men se ett schema

Igår var jag nere på stan för att ha möte med min chef, som vanligt var hon "vi gör allt på tio minuter och så hoppas jag det blir bra", men jag fick lite uppordnat i alla fall. Bland annat fick jag ett schema, det är helt puckat och värdelöst och fel, men det är i alla fall ett litet hum om hur jag jobbar. Jag är ledig nu i helgen (Benjamin kommer <3), jobbar hela nästa vecka (är bortrest med familjen) tror jag?! och ledig i två veckor varav ena är lajvet :D Sen tar schemat slut... fast det gäller till den 23 augusti. Hon hade naturligtvis bokat upp mig hela vecka 28 fast jag så sent som i torsdags sa att det är den enda veckan jag INTE kan jobba. Men hon får lösa det, jag är trött på att vara problemlösare...

Idag mailade jag min chef och bad om mer sammanhängande ledighet för nästa period, då alla mina vänner och min kärlek bor så långt bort tjänar jag inget på att jobba varannan dag och vara ledig varanann dag.. Och så sa jag att jag bara kunde jobba till v. 32. (Jag tänkte göra något med Benjamin de sista två veckorna innan skolan börjar). Får se hur det blir. Jag har i alla fall fortsatt där i höst verkar det som :) Och jag har räknat ut hur mycket jag har tjänat hittills och jag klarar mig :)

Nu ska jag göra mig i ordning för att jobba.

Lite arbete har bara barn dött av

Jag är så trött, det är helt otroligt xD Jag hade glömt hur slitsamt det var att jobba :P

Igår var en jobbig dag, tio timmar utan mat och barnen gjorde inte annat än att bråka, bråka och bråka. De skrek, de slogs, de spottade, de sparkade... och naturligtvis lyssnade de ju inte på mig när jag sa åt dem. Jag var så trött och frustrerad när jag kom hem att jag bara ville gräva ner mig och aldrig ner komma fram, men Per bjöd över mig så jag cyklade till Arken och stannade där :D

Idag, medan jag trött av sömnbrist, cyklade hem igen så blev jag uppringd av den jag jobbar åt. Naturligtvis dök inte assistenten som skulle jobba inte upp, så jag fick hoppa in. Min lediga dag som jag sett fram emot försvann och ersattes av en arbetsdag på nio timmar med (iofs snälla den här gången) barn i ösregn ute i ett kallt jävla hus tillsammans med 30 andra barn. Jag hade sådan djävulsk mensvärk tillsist att jag var tvungen att säga till att jag inte orkade stanna så länge när vi väl kom hem. Fick en alvedon (de hjälper ju fan inte!) och vid halv sju fick jag cykla hem. Tack vare den dumma assistenten har jag dessutom två veckor med barnen att se fram emot. YAY...